Minnu

Idag är det Lucia. Minnu vaknade länge innan mig och Simone. Hon var tussig. Klockan var runt 6. En timme tidigare hade hon fått mat, så hon var inte hungrig. Jag hörde henne. Jag hörde hur hon "lekte" med sina händer. Jag hörde det gulliga smaskandet. Det hördes ut som att hon åt världens godaste frukost.

Jag tittade på henne. Det var mörkt i sovrummet (plus att jag var nyvaken, och då har man inte världens bästa syn) så jag fick böja huvudet riktigt nära henne för att se om hon verkligen var vaken. Haha, där ligger hon, mitt i mellan mig och Simone, i sin vita pyjamas med svarta dödskallar på, smaskande på sin hand och tittandes på mig med sina baota ögon. Hon tittade på mig typ som, "tjäna farsan, hur e läget?.. jag bara ligger här och tussar på min hand, om det är ok?". Jag smälte och somnade om, det gjorde hon också efter ett tag.

Förra gången skrev jag att Minnu hade kapitulerat vad det gäller nappen. Icke sa Nicke! Hon tog nappen i 1 dag (hon gjorde det säkert för att var lite schyst mot mig och Simone för at vi har varit så ihärdiga). Efter det är nappen ute i kylan och handen är hennes näst bäste kompis, efter Mr. Tutte så klart. Hon kommer nog att bli en tuss fia.  

Eftersom det var Lucia idag, så passade vi på att även Minnu fick uppleva sin första Lucia på riktigt. Hon var så himla söt med glitter runt pannan och Lucia band runt magen. Skulle inte förvåna mig om hon blev Årets Lucia en dag.

Jag ska natta henne nu, men vi hörs.