Minnu

Mina föräldrar dök upp ganska tidigt. Deras flyg går halv 2, så de vill ha lite mera tid med oss/Minnu innan dess.

Farfar gör riktiga framsteg i dag han också. Han tar på Minnu, känner på henne. Underbart!

Vad det gäller Minnu, så har även hon gjort framsteg. Gigantiska sådana! Hon är mera aktiv. Kissar bra, och de har sänkt syreomsättningen ännu mera. Nu är den nere i rekordlåga 55%.

Det ser även ut till att antibiotikan börjar ge resultat. Infektionen är mildare. Vet inte exakt hur mycket men, huvudsaken att det börjar ge sig. Spelar ingen roll hur mycket, men att det är på rätt väg. (Det mäts i ml. per liter).

F.o.m. i dag klarar hon att hålla kroppstemperaturen själv. Hon är mycket finare i färgen. Obeskrivligt skönt, känns det. Resultatet av detta blir att de väljer att ta bort värmemadrassen. Den behöver hon inte mera!

Dränaget som de satte dit för att få ut luften bakom lungorna har de tagit bort nu. Imponerande starkt gjort Minnu, med tanke på att det bara är 2 dagar sedan detta hände.

Allt detta låter som att Minnu nästan är helt frisk, i alla fall på god väg. Så är inte fallet, men för oss är minsta lilla grejen, som t ex att de har sänkt syren med halv %, ett jätte stort steg framått. Hon är fortfarande känslig, särkilt när de håller på med henne, vänder på henne, tar prover, suger upp slem eller liknande. Hon reagerar t ex vid att hennes blodtryck höjs, eller att de måste öka syreomsättningen för ett tag osv.

Men som sagt, vi tar med oss minsta lilla positiva sak som händer för varje dag.

Svullnaden på ögonlocken har gått ner. (Hon har haft mycket vätska i kroppen). Nu ser vi hennes långa, söta ögonfransar.

Precis som pappas :o)